Författare: davidwerner

Motion om att kartlägga och restaurera torrlagda våtmarker

Våtmarker är bland de mest artrika miljöerna i Sverige. Tyvärr har deras areal minskat kraftigt i vårt land. Det beror främst på våra handlingar under 1800talet. Då var svälten stor i Sverige, och att hitta ny mark att odla på blev viktigt. Våtmark gjordes om till odlingsbar mark genom att gräva diken och på så sätt sänka grundvattenytan.

I utdikade, torrlagda, våtmarker kommer luftens syre åt torven som då bryts ner och börjar släppa ut koldioxid. I Sverige släppte torrlagda våtmarker ut 11,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2021. Detta överstiger de årliga utsläppen från personbilstrafiken och motsvarar 25% av de totala utsläppen i Sverige (Källa: Naturvårdsverket). Att återskapa våtmarker är därför en viktig åtgärd för att minska utsläppen av växthusgaser och bromsa klimatförändringarna. Det ökar också den biologiska mångfalden genom att det skapas levnadsmiljöer för växter och djur. Det kan vidare minska övergödningen av vattendrag och bidra till klimatanpassningen genom att en vattenreserv bildas som är till nytta vid torkperioder. Det finns alltså många skäl till att återskapa våtmarker. Det är ofta ganska enkelt att göra. Det kan till exempel räcka att man lägger igen diken.

Våtmarker kan restaureras i utdikad torvmark, men även i skogsmark. Där kan finnas diken som inte fyller någon funktion, från misslyckade dikningsprojekt som inte gav den ökade skogsproduktion som var tänkt. Dessa diken kan läggas igen, helt eller delvis, och på så vis skapa små våtmarker i skogen.

Kommunerna har en viktig roll i restaureringen av våtmarker. När det gäller vår egen mark och skog kan vi genomföra åtgärderna själva. På andra aktörers mark kan vi uppmuntra och informera om de stöd som finns för att restaurera våtmarker. Det går till exempel att få bidrag från Länsstyrelsen, så kallade LONA-bidrag, för att inventera och kartlägga områden som är lämpliga att återskapa våtmarker på (LONA = Lokala Naturvårdssatsningen). LONA-bidrag ges också för själva restaureringen av våtmarkerna. Flera kommuner i Västra Götaland har fått sådana bidrag. Även Skogsstyrelsen delar ut bidrag för restaurering av våtmarker.

Mot bakgrund av detta yrkar jag på att Mariestads kommun:

• kartlägger vilka områden i kommunen som är lämpliga att återskapa våtmarker på
• tar fram en handlingsplan för återskapande av våtmarker utifrån resultatet av kartläggningen, och genomför åtgärderna i den

Britta Wänström

Vänsterpartiet i Mariestad

18 juni 2022

Motion-om-att-kartlägga-och-restaurera-våtmarker

Motion om utvärdering av semesterperioden

Många kommuner har svårt att få personal/vikarier inför sommaren inom hemtjänst, särskilt boende och funktionsstöd. Det gäller även Mariestad. Det har till exempel funnits erbjudande om ersättning för de som kan tänka sig att flytta semesterveckor. Detta trots att det är viktigt med den vila som en sammanhängande semester ger.

Både bristande erfarenhet och dåligt med tid för introduktion för semestervikarier, kan göra att jobbet inte blir det samma som övrig tid på året. Därför är det viktigt att dra lärdom av hur semestermånaderna upplevs av så väl brukare som personal. Det är nödvändigt att skaffa kunskap om och utvärdera frågor kring trygghet, kontinuitet, planering och eventuella incidenter.

Det kan också finnas skäl att se över om det finns situationer där det kan finnas ”andra lösningar” när det gäller ansvar för till exempel tvätt, inköp och/eller andra arbetsuppgifter.

Flera av dessa frågeställningar kan vara viktigt att få belysta inför kommande semesterperioder.

Mot den bakgrunden yrkar jag att en utvärdering görs av semesterperioden där både personal och brukare tillfrågas, så som det beskrivs i motionen

Att se över möjligheten att hitta andra lösningar när det gäller ansvar för vissa arbetsuppgifter så som det beskrivs i motionen

Mariestad i juni 2022

Marie Engström Rosengren

Vänsterpartiet

Motion-utvärdering-semesterperiod-juni-2022

Motion om att utöka den politiska styrgruppen för framtagandet av ”Handlingsplan för Agenda 2030” 

Mariestads kommun håller på att ta fram en handlingsplan för kommunens arbete med att uppnå de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Kommunstyrelsen har utsett kommunstyrelsens arbetsutskott till politisk styrgrupp för detta. Handlingsplanen för Agenda 2030 kommer att utgöra grunden för kommunens miljö- och klimatarbete under de närmaste 10 åren.

Den politiska majoriteten har genom kommunalrådet Johan Abrahamsson flera gånger uttryckt en önskan att Vänsterpartiet och Miljöpartiet ska komma med fler initiativ angående kommunens miljö- och klimatarbete. De har också uttryckt en generell ovilja mot att förslag ska återremitteras för ytterligare utredning när de väl har nått kommunfullmäktige.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet delar åsikten att det är nödvändigt att så många som partier som möjligt är aktiva, delaktiga och drivande inom kommunens politiska miljö- och klimatarbete. Vi bedömer att det mest verkningsfulla sättet att bidra till kommunens miljö- och klimatarbete i detta läge, är genom att påverka utformningen av kommunens systematiska miljö- och klimatarbete, det vill säga handlingsplanen för att uppnå Agenda 2030.

Vi delar också åsikten att det är bra om den politiska processen inte behöver fördröjas genom återremisser. Ett effektivt sätt att uppnå detta är att alla partier ges tillfälle att tycka till och påverka handlingsplanen redan i ett tidigt skede. I styrgruppen, kommunstyrelsens arbetsutskott, är bara tre partier representerade. Det är ingen lämplig sammansättning ur det här perspektivet.

En utökning av antalet representerade partier i styrgruppen skulle också ge tillfälle att fundera över vilka politiska befattningar som vore bra att ha med i styrgruppen, till exempel ordförandena för Tekniska nämnden och Miljö- och byggnadsnämnden.

Vi föreslår därför att:

–           Den politiska styrgruppen för framtagandet av handlingsplanen för att uppnå

Agenda 2030 snarast utökas, så att samtliga partier som är representerade i

Mariestads kommunfullmäktige erbjuds att ha en representant i styrgruppen

Britta Wänström, Vänsterpartiet                                                      Mats Karlsson, Miljöpartiet

Mariestad, oktober 2020

Motion om att utöka den politiska styrgruppen för Handlingsplan för Agenda 2030

Motion om att ta fram en grönstrukturplan för Mariestads kommun

En grönstrukturplan är ett centralt verktyg för att bevara och utveckla kommunens grönstruktur och ekosystemtjänster i både planering, byggande och förvaltning. Grönstrukturplanen kan både vara ett planeringsunderlag för den fysiska planeringen och en handlingsplan som preciserar kommunens arbete med grönstruktur, grönska och ekosystemtjänster. I en grönstrukturplan kan vi få en helhetsbild av kommunens grönområden och hur de samverkar för att förse vårt samhälle med olika typer av ekosystemtjänster. Den kan också visa var det finns brist på ekosystemtjänster och där förutsättningar för sådana behöver tillskapas.

Ekosystemtjänster är tjänster som naturen tillhandahåller och som människan är direkt beroende av. De inkluderar allt människan kan dra nytta av i ett fungerande och levande ekosystem, som till exempel att vi mår bättre när vi vistas i naturen, genom att puls och blodtryck sänks. Andra exempel på ekosystemtjänster är luftrening, pollinering, dagvattenrening, klimatreglering och möjlighet till friluftsliv.

Mariestads kommun har ingen grönstrukturplan och har inte kartlagt kommunens ekosystemtjänster. Därmed saknas ett grundläggande underlag för att bedöma effekten på vårt samhälle när grönområden exploateras och omvandlas till exempelvis bostadsområde.

I Översiktsplanen, antagen av kommunfullmäktige år 2018, står att kommunen ska ta fram en grönstrukturplan. Det beskrivs som viktigt att göra eftersom Översiktsplanen pekar ut grönområden som områden som ska omvandlas till ny bebyggelse. Det har nu gått två år från att Översiktsplanen antogs utan att Planenheten har fått något uppdrag om att ta fram en grönstrukturplan.

I Översiktsplanen står också att när grönområden tas i anspråk för bebyggelseutveckling ska förlorade ekosystemtjänster och rekreationsvärden ersättas. Kommunen har vad vi erfar ingen strategi för att göra detta, eller för att kontrollera om det görs.

Vi yrkar därför:

• Att kommunen tar fram en grönstrukturplan som inkluderar en kartläggning av kommunens ekosystemtjänster
• Att grönstrukturplanen används i den fysiska planeringen som ett komplement till

Översiktsplanen

• Att grönstrukturplanen ska innehålla en strategi för hur kommunen säkerställer att förlorade ekosystemtjänster ersätts när grönområden tas i anspråk för bebyggelse och liknande

Britta Wänström, Vänsterpartiet                                                      Mats Karlsson, Miljöpartiet

Mariestad, 10 Juni 2020

Motion om att ta fram en grönstrukturplan

Motion gällande återinförande av en kultur- och fritidsnämnd

Vänsterpartiet anser att olika uttryck för allmänkultur i Mariestad har tappat mark sedan kultur- och fritidsnämnden lades ner och ett utskott och därefter en beredning, tillsattes. Vi upplever att de kulturpolitiska frågeställningarna fått det svårt i konkurrensen om utrymme. Även frågor som rör fritidsverksamhet verkar inte heller ha fått den tyngd de förtjänar.

Under innevarande år har kultur- och fritidsberedningen endast haft ett fåtal sammanträden. Det förfarandet medför att beredningen förlorar inblick i och möjligheter att påverka beslutsunderlag. Något som kan innebära lägre kvalitet i beslut och i förlängningen ett demokratiunderskott i kulturfrågor.

Vänsterpartiets mål är att erbjuda kommunens samtliga invånare och besökare en upplevelsemässigt rik, dynamisk och levande kommun. Ett rikt kulturliv och goda möjligheter till en aktiv fritid gynnar kommunens invånare samtidigt som kommunens attraktionskraft höjs. Ett nytt Kulturpolitiskt program är just nu under process. Vänsterpartiet välkomnar den höga ambitionsnivå som kommer till uttryck där, men menar samtidigt att om programmet

ska kunna förverkligas krävs att kulturfrågorna får ett större utrymme på den politiska agendan

Mot bakgrund av detta yrkar Vänsterpartiet att Mariestads kommun inför en kultur- och fritidsnämnd

Mariestad i december 2020

Marie Engström Rosengren

Vänsterpartiet

Motion om att återinföra en kultur- och fritidsnämnd

Pengar till kommunerna för år 2020

Under 2020 kommer Riksdagen att fatta beslut om ytterligare ekonomiskt tillskott till kommunerna. Pengarna kommer att få användas under innevarande år.

Syftet med tillskottet är att pengarna ska gå till välfärden, i första hand för att förhindra besparingar men också för förbättringar. I Mariestads kommun är ekonomin ansträngd i framför allt socialnämnden men även i utbildningsnämnden, varför ett tillskott vore viktigt.

Med anledning av detta yrkar Vänsterpartiet att

Ekonomiskt tillskott till Mariestads kommun för år 2020 ska användas inom socialnämnden och utbildningsnämnden

Mariestad i februari 2020

Marie Engström-Rosengren

Vänsterpartiet

Motion om att använda tillskott i socialnämndens och utbildningsnämnden verksamheter

Motion om handlingsplan för att lindra effekterna av ekonomisk utsatthet

Coronautbrottet påverkar många delar av samhället inte minst människors privatekonomi. Många familjer står inför en tuff situation när ekonomi försämras till följd av arbetslöshet, ohälsa eller dylikt. Även barnen drabbas hårt. I Sverige är det drygt 182 000 barn som lever i familjer som har skulder eller en pågående skuldsanering hos Kronofogden. I Mariestad handlar det om 8,1 % av alla barn i åldern 0-17 år. Det är en ökning från år 2019. Då ska man komma ihåg att långt ifrån alla med ansträngd ekonomi finns med i Kronofogdemyndighetens statistik.

I de planer som socialnämnden nyligen antagit för sin verksamhet för åren 2021 – 2025 konstateras att det är sannolikt att fler barn kommer att leva under knappa ekonomiska förhållanden.

Dessutom vittnar frivilligorganisationer om ett allt ökande behov av stöd och hjälp till barnfamiljer. Många gånger efterfrågas de mest basala förnödenheterna.

Att leva i en familj som har dålig ekonomi påverkar barnens vardag. Barn kan lätt känna oro och situationen kan kännas skamfylld. Att inte kunna göra det som är självklart för de flesta andra barn gör att man lätt hamnar utanför gemenskapen. Det mest allvarliga är dock om barnens basala behov inte kan tillgodoses.

Vänsterpartiet har tidigare tagit upp frågan om att upprätta en handlingsplan mot barnfattigdom. Vi menar att skolan inte ska ha aktiviteter som förutsätter att barn har en viss utrustning eller som medför kostnader. Vi vill se möjlighet till fritidsaktiviteter under lovperioder. Att det ska finnas sport- och kulturaktiviteter som inte kostar något. Att börja dagen med en näringsrik frukost är inte självklart för alla. Det kan finnas fler områden där insatser/förändringar kan göras.

Syftet med motionen är att lyfta barnperspektivet och synliggöra barnens situation och behov i den speciella situation som Coronapandemin försatt oss i.

Ökade klyftor, arbetslöshet, ohälsa och andra faktorer som påverkar familjers ekonomi kräver insatser. Här måste staten naturligtvis finnas med som en aktiv part. På lokal nivå kan vi identifiera problemen och upprätta planer för att underlätta för barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer.

Mot bakgrund av detta föreslår Vänsterpartiet att kommunfullmäktige beslutar att ta fram en handlingsplan för att underlätta för barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer

Mariestad i oktober 2020

Motion om plan för att förhindra ekonomisk utsatthet

Motion om att kommunen ser över möjligheten att tillhandahålla lokaler till ideella föreningar

Många människor engagerar sig och är aktiva i olika föreningar, så även i Mariestad. Det är en viktig del i bygget av det demokratiska samhället samtidigt som föreningars betydelse för en aktiv fritid inte kan underskattas.

Idag finns i stort sett en politisk samsyn i Mariestads kommun kring behovet av åtgärder för att förhindra ensamhet/psykisk ohälsa. Pandemin har försvårat det arbetet, samtidigt som behovet av åtgärder ökar. Det har blivit ett slags ”moment 22”. Den utvecklingen gör det än mer angeläget att vi har åtgärder på plats, så snart restriktionerna till följd av Covid-19 tas bort. Idag förbereds olika insatser från kommunens sida.

Vänsterpartiet menar att vi i det arbetet även bör ta till vara olika föreningars betydelse för människors trygghet, stöd och möjlighet till samvaro.

Föreningsverksamhet har stor betydelse för samhället som helhet. Det finns bland annat ideell verksamhet som utgör ett bra komplement till det stöd som primärt är samhällets ansvar. Det finns flera exempel på det i Mariestads kommun. De insatser som görs av civilsamhället måste, där det är möjligt, kunna få kommunens stöd.

Det kan t. ex. gälla tillgång till lokaler. Det kan vara svårt för föreningar att hitta ändamålsenliga lokaler/utrymmen. Här kan kommunen göra en insats.

Mot bakgrund av detta föreslår Vänsterpartiet att

Mariestads kommun ser över möjligheten att tillhandahålla lokaler till ideella föreningar

Mariestad i mars 2021

/Marie Engström Rosengren/

Vänsterpartiet

Motion om att kommunen ser över möjligheten att tillhandahålla lokaler till ideella föreningar

Motion om att ändra
kommunfullmäktiges arbetsordning

I Kommunfullmäktiges arbetsordning, 35 §, regleras interpellationer. Där står bland annat att ”Ett svar på en interpellation bör vara skriftligt.”

Det är trots denna uppmaning mycket ovanligt att interpellationer besvaras skriftligt i Mariestads kommun. I många andra kommuners arbetsordningar för kommunfullmäktige är det ett krav att interpellationer besvaras i skrift. Det står alltså ”ska” och inte ”bör”. Det brukar också stå i arbetsordningarna att det skriftliga svaret ska vara interpellanten och övriga ledamöter i kommunfullmäktige tillhanda inför det sammanträde när interpellationen ska besvaras och debatten hållas.

Med en sådan arbetsordning får alla ledamöter bättre möjlighet än idag att läsa in sig och förbereda sig för att delta i interpellationsdebatten. Vi tror att det skulle leda till mer givande interpellationsdebatter där fler ledamöter deltar, vilket vore bra för den lokala demokratin. En annan fördel med skriftligt svar är att det då i framtiden går att gå tillbaka och läsa både interpellationen och dess svar.

Reglerna för när och hur det skriftliga svaret ska lämnas in varierar mellan kommunernas arbetsordningar. Därför tycker vi att det är bäst om vår kommuns administrativa enhet tar fram ett eller flera förslag som passar just vår kommun, vad gäller regler för när och hur det skriftliga svaret ska lämnas in.

Vi föreslår därför att:

• Meningen ”Ett svar på en interpellation bör vara skriftligt” i kommunfullmäktiges arbetsordning ändras till ”Ett svar på en interpellation ska vara skriftligt”.

• Administrativa enheten får i uppdrag att ta fram förslag på formulering till kommunfullmäktiges arbetsordning, som ska reglera när det skriftliga svaret senast ska lämnas och på vilket sätt det ska tillgängliggöras för kommunfullmäktiges ledamöter.

Britta Wänström, Vänsterpartiet Mariestad

Mats Karlsson, Miljöpartiet Mariestad
24 april 2021

Motion om att ändra kommunfullmäktiges arbetsordning